1920-talet

Soundtrack: Sam Lanin - Yes! We Have No Bananas

 

Rösträtt för kvinnor

 

Kvinnornas kamp för frigörelse och självständighet fick en rejäl skjuts i rätt riktning tack vare första världskriget, då kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden. Under denna tid införde även många europeiska länder kvinnlig rösträtt (i Sverige 1921). Kvinnorna började allmänt hävda sig mer både i hemmet och på arbetet. Dock varierade detta naturligtvis beroende på var man bodde och vilken ekonomisk situation man befann sig i. En stor skillnad från tidigare var de nya kvinnliga förebilderna och förväntningar om hur en "modern" kvinna skulle bete sig.

 

Det glada 20-talet

 

Inom modebranschen beskrivs tjugotalet ofta som ”den glada tiden” eller de gyllene åren”. Då syftar man främst på den stora expansionen av kultur- och nöjesindustrin. Många unga människor som bodde i storstäder gick på varieté, biografer och caféer. Där träffades man och dansade charleston i fransklänningar, lyssnade på jazz och rökte cigaretter. Man såg gärna framåt och trodde på framtiden och levde för det moderna, istället för att se tillbaka på dystra krigstider. Men denna nya livsstil innefattade inte alla människor, utan främst välbeställda unga människor i storstäder som Paris, New York och Berlin.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Bildkällor: 1 och 2)



Vadlånga kjolar

 

De moderna kvinnornas självständighet markerades tydligt genom det nya modet. Modet på 20-talet skiljer sig från 10-talet på många olika sätt. Bland annat kröp klänningarna och kjolarna upp rejält i längd. På tiotalet visades ankeln för första gången, men på tjugotalet började kvinnorna bära kläder som slutade strax under knät. Detta var mycket uppseendeväckande till en början, och mötte en del motstånd. Men till slut blev denna längd normen för i stort sett alla kvinnor. Längden var på många sätt nödvändig för den nya kvinnans livsstil som arbetare, sportutövare och flitig varietébesökare.

 

 

 

(Bildkälla)

 

Funktionalism

 

Inom konst och kultur var funktionalismen stor, och detta syntes även i modet. De största kläddesignerna Coco Chanel, Jean Patou och Madeleine Vionnet var alla pionjärer för det praktiska och moderna tjugotalsmodet. ”De korta” klänningarna och kjolarna bars med ett löst sittande bälte på höften, långa koftor och en liten rund hatt. Chanel introducerade ”den lilla svarta”, som var en enkel svart klänning som alla kvinnor kan bära upp, och som passar vid alla tillfällen. Patou introducerade sportmodet för kvinnor, som exempelvis tennisdräkter och badkläder. Det var viktigt för kvinnor att kunna röra sig fritt, men kläderna var även ett viktigt verktyg för att markera sin frihet över sin kropp och sitt eget liv.

(Bildkällor: 1 och 2)

 

La garçonne

 

Som jag nämnt tidigare var Chanel en föregångare på så vis att hon var först med att bära "manskläder" och inspireras av dem. Bland annat slog den s.k ”chaneldräkten” igenom på tjugotalet och blev den kvinnliga motsvarigheten till kostymen. Coco Chanel levde precis som hon lärde, genom att vara självförsörjande, ogift och hade älskare. Den riktigt moderna kvinnan klädde sig i smoking och fluga till kjolen, rökte cigaretter på allmänna platser, körde bil själv och levde ett fritt sexuellt liv. Sådana kvinnor kallades ”la garçonne” som betyder pojkflicka på franska.

(Bildkällor: 1 och 2)

 

Mode blir mer demokratiskt

 

Precis som i början av 1900-talet fanns det stora sociala klyftor i samhället, och klädmodets svängningar påverkade allra främst de rika. På 20-talet började kläder massproduceras och att klä sig moderiktigt blev plötsligt något som de flesta kvinnor hade råd med. Alla hade naturligtvis inte råd med kläder från Chanel, men nu dök det upp billigare märken som började efterlikna de dyra modehusens design. Tjugotalets mode och silhuett var nämligen inte svår att tillverka till ett överkomligt pris. Nu var det istället detaljer och material som avslöjade vilken social bakgrund man hade. En annan bidragande faktor var att de nya trenderna kunde spridas genom den nya modemagasinen och att företag började arbeta mer internationellt.

(Bildkällor: 1 och 2)

 

Källor:

Vintage, en stilguide till vintagemode, Marie Birde, Bonnier fakta, 2009

Modets historia under 1900-talet, Gertrud Lehnert, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 2000

Modeboken 1900-2000, Lotta Lewenhaupt, Bokförlaget Prisma, 2001

Liknande inlägg