Filmtips 1910-tal



Den första filmen som jag har valt är Coco before Chanel med Audrey Tatou i huvudrollen. I filmen skildras personen bakom en av historiens största kläddesignermärke, Chanel, och hennes väg till framgången. Gabrielle Bonheur, som hon egentligen heter, förändrade synen på kvinnomodet, men vem var hon egentligen? Varför började hon bära manskläder och hur reagerade omgivningen på detta?



Den andra filmen som jag har valt är den svenska filmen Maria Larssons eviga ögonblick. Huvudpersonen Maria Larsson kämpar för en dräglig tillvaro med en alkoholiserad man och en växande barnaskara. När hon hittar en kamera upptäcker hon ett nytt intresse och nya sidor hos sig själv. Men p.g.a. hennes intresse för fotografi ifrågasätter man hennes moderskap. Vad är det för en kvinna som har egna ambitioner förutom hemmet och rollen som husmoder?

1910-talet

Soundtrack: Ada Jones och Billy Murray - Come Josephine In My Flying Machine



Det moderna modet

 

I början av 1900-talet uppkom det ”moderna modet” som innebar att de stora modehusen (främst i Europa) började ha mannekänguppvisningar och flera kollektioner per år. Tidigare hade kläderna främst sytts efter kunden och ofta visats upp i dennes hem, men nu skulle istället kunderna komma till modehuset och köpa kläder som producerats i större volymer. Detta möjliggjordes mycket tack vare den industriella revolutionen och uppbyggnaden av infrastrukturen. Den största modestaden var Paris, och precis som maktkoncentrationen i världen, utspelades modets utveckling till störst del i de europeiska stormakterna. Men detta gällde alltså främst överklassens damer, och inte vanligt folk.

(Bildkällor: 1 och 2)

 

Hur var en kvinna klädd på 10-talet?

Alla kvinnor bar långklänning med höga kragar (gärna i spets för den som hade råd) med en markerad midja, den s.k s-siluetten. Under klänningen bar man en hårt snörad korsett som på många sätt var ett plagg med vissa hälsorisker, många kvinnor punkterade både lungor och skönhetsopererade bort revben för att kunna dra åt korsetten så hårt som möjligt. 1914 kom också den första brassiären, dvs. Bh:n. Arbetarklassens kvinnor bar ständigt förkläde medan de rika kvinnorna kostade på sig fina och stora hattar. På många håll användes hatten som statussymbol, desto större och mer prylar på desto bättre.

(Bildkällor: 41.jpg" target="_blank">1 och 2)


Det orientaliska modet

I de stora modehusen och främst hos modeskaparen Paul Poiret, förändrades ”drastiskt” det kvinnliga modet på 1910-talet. Vid den här tiden hade många europeiska stormakter kolonier och utbyteshandel med asiatiska länder. Det var därför naturligt att den tidens största kläddesigner Paul Poiret inspirerades mycket av orienten. I hans kollektioner fanns inga korsetter eller markerade midjor. Istället bar hans modeller löst hängande orientaliska plagg i starka färger, och han sägs vara den som frigjorde kvinnorna från korsetten. Sedan hur stor inverkan han hade på bondflickan Inger i Fagerhult är en annan fråga. Men han förde frågan på tal, och det är alltid något.

(Bildkällor: 1 och 2)


Klädmodet och kriget

Under första världskriget 1914-1918 blev den ekonomiska situationen ännu värre och på många håll i världen rådde svält och hungersnöd. Precis som andra varor och produkter försvårades transporten av tyger och knappar osv. Därav fick lyxindustrier som exempelvis modeindustrin stå stilla i en viss period.

 

Under kriget fick kvinnorna för första gången vissa framfötterna i arbetslivet och detta fick stora effekter för kvinnans ställning i samhället. Många män fick rycka ut i krig och kvar hemma fanns kvinnorna och barnen. För att klara situationen ekonomiskt var många kvinnor därför tvungna att ta över deras mäns arbeten. Det var även många företag och fabriker som plötsligt stod utan arbetare och hade inget ”annat val” än att anställa kvinnor.

 

Därför hamnade kvinnor på arbeten som tidigare dominerats av män, som t.ex. kontorister, inom handeln eller jordbruket. Detta fick i sin tur till konsekvens att även klädmodet förändrades. Kvinnorna blev tvungna att bära mer praktiska kläder för att kunna klara av sina nya arbeten. Därför försvann förkläden på många håll, kvinnorna tilläts för första gången bära långbyxor (i arbetet) och klänningarna blev vidare och något kortare.

(Bildkällor: 1 och 2)


Källor:

Vintage, en stilguide till vintagemode, Marie Birde, Bonnier fakta, 2009

Modets historia under 1900-talet, Gertrud Lehnert, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 2000

Modeboken 1900-2000, Lotta Lewenhaupt, Bokförlaget Prisma, 2001

När kvinnor fick rättigheter Sverige 1700-2010, Annika Åkerblom, Studentlitteratur, 2009

Liknande inlägg

Inledning

I skarven mellan 1800 och 1900-talet rådde stor fattigdom i Europa och övriga världen. Många länder genomgick en industriell förändring i samhället där många människor flyttade från landsbygden till staden för att ta arbete i en fabrik eller liknande. Lönen var skamlig och klasskillnaderna stora. I många städer var det dessutom dåligt med bostäder och trångboddheten var ett stort samhällsproblem. Många barn och även kvinnor fick arbeta under förhållanden som kan jämföras med slavarbete. Det var alltså en tid där klädmodet var något avlägset och berörde endast en liten del av befolkningen, dvs. de rika. Detta är viktigt för mig att belysa.

Samtidigt finns det en hel del att hämta när man studerar hur människor klädde sig vid den tiden, även de fattiga. Man kan ställa sig frågor som: hur var skillnaden i synen på kläder mellan arbetare och borgare? Eller framförallt det som berör mitt arbete: Hur klädde sig kvinnorna och varför såg de ut som de gjorde? Min utgångspunkt kan presenteras genom detta citat:


”Om jag finge välja en av alla de böcker som publiceras hundra år efter min död skulle jag välja ett modemagasin för att se hur kvinnorna går klädda. Deras bjäfs kommer att berätta mer för mig om detta framtida samhälle än alla filosofer och predikanter.”
Anatole France, fransk författare.


(Bildkällor: 1 och 2)


Källor: Perspektiv på historien A, Hans & Örjan Nordström, Gleerups utbildning AB, 2001
http://www.livet.se/ord/liknande/se_23546