1980-talet
Kalla kriget går mot sitt slut
Spänningarna mellan USA och Sovjetunionen började till slut släppa under mitten av 80-talet och en nedrustning inleddes. Sovjet och andra öststater fick stora ekonomiska problem och man började inse att det krävdes en förändring i samhället. 1989 föll berlinmuren, något som oftast får symbolisera kommunismens fall.
Dress for success
Jämlikhet mellan könen var en fråga som stod högt på agendan under åttiotalet. Under 70-talet hade det protesterats mot orättvisorna, men det var på 80-talet som det började märkas skillnad på allvar, bland annat byggdes barnomsorgen ut i Sverige, så att kvinnorna kunde arbeta medan barnen var små. Denna nya politik syntes också tydligt inom klädbranschen, då en ny typ av idealkvinna växte fram: karriärkvinnan. Denna kvinna bar en tajt pennkjol, en stor kavaj med axelvaddar och stora glasögon. I allmänhet lektes det mycket med vad som är kvinnligt respektive manligt. Männen fick en kjol av Jean Paul Gaultier, och kvinnorna en formlös blazer med matchande kostymbyxor av Georgio Armani.
Självförverkligande
Till skillnad från sjuttiotalet när man förespråkade solidaritet med sina medmänniskor och rättvisa i världen, så var 80-talet betydligt mer individfokuserat. Det var inte längre modernt att bära secondhand och bo i kollektiv, utan nu skulle man istället förverkliga sig själv genom att skaffa ett toppjobb och köpa fina prylar. Detta var också möjligt, p.g.a. att det gamla klassamhället var borta, vilket gjorde att vem som helst kunde lyckas i livet: kvinna eller man, rik eller fattig. Detta skapade i sin tur ett ambitiösare samhälle, där alla skulle lyckas. Den perfekta kvinnan skulle vara bra på allt: i förhållandet, som mamma, på jobbet och hon skulle ha en vältränad kropp.
Amerikanskt fritidsmode
Det nya skönhetsidealet startade en våg av fitness- videofilmer och nya träningsformer. Detta smittade också av sig på modet, då gympabodyn blev populär till vardags och fest, antingen till hög kjol eller endast en kavaj i oversize för den som vågade. Denna nya trend att bära kläder som är praktiska och kan bäras vid alla tillfällen kom främst från USA. Förutom bodyn slog tygskorna, benvärmarna pannbandet och collegetröjan igenom. Även idag är det s.k fritidsmodet signifikativt för det amerikanska modet.
Japansk mode
När den s.k järnridån mellan de västliga marknadsekonomierna och de östliga kommunistiska staterna började luckras upp, spreds även kultur och mode över gränserna. Tidigare hade de europeiska märkena inspirerats av det asiatiska klädmodet, men det var inte förrän nu t.ex. de japanska märkena slog igenom med sina egna kollektioner och blev allmänt accepterade som designers. De två kändaste japanska märkena på åttiotalet var Rei Kawakubo och Yohji Yamamoto. Dessa två modehus skakade om de franska couture-designerna med sina okonventionella tillskärningsmetoder och kläder som var allt annat än bärbara.
MTV och kändisar
På 1980-talet blev märket på kläderna oerhört viktigt, ibland viktigare är hur kläderna såg ut. Detta hade mycket att göra med vikten av status och att man skulle visa att man hade lyckats. Kända märken som exempelvis Ralph Lauren insåg detta och gjorde sitt märke till en livsstil. Man började sälja möbler, hygienartiklar och handdukar och skapade en viss typ av stil. Förutom att bära rätt märke på kläderna skulle man även hitta inspiration bland kändisar och supermodeller, som representerade de olika stilarna. Dessa var t.ex. Madonna, supermodellen Claudia Schiffer eller karaktärer i tv-programmet Dallas. Kändisskapet fick även mycket hjälp av massmedia, som tycktes växa i all evighet. Nu kom exempelvis en ny tv-kanal: MTV, där ungdomarna kunde uppdateras om sina favoritkändisar dygnet runt.
Källor:
Vintage, en stilguide till vintagemode, Marie Birde, Bonnier fakta, 2009
Modets historia under 1900-talet, Gertrud Lehnert, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 2000
Modeboken 1900-2000, Lotta Lewenhaupt, Bokförlaget Prisma, 2001
Perspektiv på historien A, Hans & Örjan Nordström, Gleerups utbildning AB, 2001
yle: normal; font-weight: normal; line-height: 150%;" lang="sv-SE" align="LEFT">När kvinnor fick rättigheter Sverige 1700-2010, Annika Åkerblom, Studentlitteratur, 2009