1910-talet

Soundtrack: Ada Jones och Billy Murray - Come Josephine In My Flying Machine



Det moderna modet

 

I början av 1900-talet uppkom det ”moderna modet” som innebar att de stora modehusen (främst i Europa) började ha mannekänguppvisningar och flera kollektioner per år. Tidigare hade kläderna främst sytts efter kunden och ofta visats upp i dennes hem, men nu skulle istället kunderna komma till modehuset och köpa kläder som producerats i större volymer. Detta möjliggjordes mycket tack vare den industriella revolutionen och uppbyggnaden av infrastrukturen. Den största modestaden var Paris, och precis som maktkoncentrationen i världen, utspelades modets utveckling till störst del i de europeiska stormakterna. Men detta gällde alltså främst överklassens damer, och inte vanligt folk.

(Bildkällor: 1 och 2)

 

Hur var en kvinna klädd på 10-talet?

Alla kvinnor bar långklänning med höga kragar (gärna i spets för den som hade råd) med en markerad midja, den s.k s-siluetten. Under klänningen bar man en hårt snörad korsett som på många sätt var ett plagg med vissa hälsorisker, många kvinnor punkterade både lungor och skönhetsopererade bort revben för att kunna dra åt korsetten så hårt som möjligt. 1914 kom också den första brassiären, dvs. Bh:n. Arbetarklassens kvinnor bar ständigt förkläde medan de rika kvinnorna kostade på sig fina och stora hattar. På många håll användes hatten som statussymbol, desto större och mer prylar på desto bättre.

(Bildkällor: 41.jpg" target="_blank">1 och 2)


Det orientaliska modet

I de stora modehusen och främst hos modeskaparen Paul Poiret, förändrades ”drastiskt” det kvinnliga modet på 1910-talet. Vid den här tiden hade många europeiska stormakter kolonier och utbyteshandel med asiatiska länder. Det var därför naturligt att den tidens största kläddesigner Paul Poiret inspirerades mycket av orienten. I hans kollektioner fanns inga korsetter eller markerade midjor. Istället bar hans modeller löst hängande orientaliska plagg i starka färger, och han sägs vara den som frigjorde kvinnorna från korsetten. Sedan hur stor inverkan han hade på bondflickan Inger i Fagerhult är en annan fråga. Men han förde frågan på tal, och det är alltid något.

(Bildkällor: 1 och 2)


Klädmodet och kriget

Under första världskriget 1914-1918 blev den ekonomiska situationen ännu värre och på många håll i världen rådde svält och hungersnöd. Precis som andra varor och produkter försvårades transporten av tyger och knappar osv. Därav fick lyxindustrier som exempelvis modeindustrin stå stilla i en viss period.

 

Under kriget fick kvinnorna för första gången vissa framfötterna i arbetslivet och detta fick stora effekter för kvinnans ställning i samhället. Många män fick rycka ut i krig och kvar hemma fanns kvinnorna och barnen. För att klara situationen ekonomiskt var många kvinnor därför tvungna att ta över deras mäns arbeten. Det var även många företag och fabriker som plötsligt stod utan arbetare och hade inget ”annat val” än att anställa kvinnor.

 

Därför hamnade kvinnor på arbeten som tidigare dominerats av män, som t.ex. kontorister, inom handeln eller jordbruket. Detta fick i sin tur till konsekvens att även klädmodet förändrades. Kvinnorna blev tvungna att bära mer praktiska kläder för att kunna klara av sina nya arbeten. Därför försvann förkläden på många håll, kvinnorna tilläts för första gången bära långbyxor (i arbetet) och klänningarna blev vidare och något kortare.

(Bildkällor: 1 och 2)


Källor:

Vintage, en stilguide till vintagemode, Marie Birde, Bonnier fakta, 2009

Modets historia under 1900-talet, Gertrud Lehnert, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 2000

Modeboken 1900-2000, Lotta Lewenhaupt, Bokförlaget Prisma, 2001

När kvinnor fick rättigheter Sverige 1700-2010, Annika Åkerblom, Studentlitteratur, 2009

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: