moderesan

Det kalla kriget

Efter andra världskriget fick USA mer makt i världspolitiken, då deras ekonomi sköt i höjden medan de europeiska länderna fick ägna sig åt återuppbyggnad. Det byggdes även upp spänningar mellan USA och Sovjetunionen som ganska snabbt utvecklades till en konflikt. På ena sidan stod de marknadsekonomiska länderna med USA i spetsen, och på andra sidan stod de kommunistiska länderna och Sovjetunionen. Det visade sig ganska snabbt att västländerna med marknadsekonomi klarade krisen bäst, och USA stod längst fram som idealexemplet. Därför blev det amerikanska inflytandet stort på många områden, och även inom klädmodet.

(Bildkällor: 1 och 2)

Fransmännen får konkurrens

Under i stort sett hela modehistorien fram till 50-talet hade de franska modeskaparna monopol på klädmodets trender. Deras inflytande genom exempelvis Dior, Givenchy och Balenciaga var förvisso fortfarande stort, men de var plötsligt inte ensamma på marknaden. En typisk bild av femtiotalskvinnan är en glad kvinna i volangprytt förkläde, just i färd med att baka makens favoritpaj. Även om det var många moderna kvinnor som hade kommit ut på arbetsmarknaden osv. så var det inte dessa kvinnor som fanns att hitta i alla tidskrifter och reklamannonser.

Detta var mycket p.g.a den stora globaliseringen och de nya medierna som t.ex. radion, som kunde sprida de nya idealen och trenderna. Hemmafrun bar oftast vida kjolar, förkläde, blus osv. precis som Christian Dior med ”the new look” hade dikterat några år tidigare. Vid finare tillfällen bar hon tvådelad dräkt med hatt, väska och matchande handskar.

(Bildkällor: 1 och 2)

Skönhetsideal

Klädmodet under femtiotalet var genomsyrat av kvinnlighet och skönhet. Det var vid denna tiden som de första skönhetstävlingarna anordnades, barbiedockan tillverkades för första gången, och kosmetika såldes som aldrig förr. Idealfiguren var antingen kurvig som Marilyn Monroe, eller tunn och flickaktig som Audrey Hepburn. För att kunna bära upp detta mode var det många kvinnor som tryckte in sig i korsetter, bysthållare, underkjolar: precis som kvinnorna hade gjort i början av århundradet.

(Bildkällor: 1 och 2)

Tonåringarna och rock'n roll

Tidigare i historien hade det funnits två ålderskategorier: barn och vuxen. Men under femtiotalet växte en ny generation fram som ville skapa en egen identitet med egen musikstil, egna kläder, egna fritidssysselsättningar osv. De var trötta på de borgerliga idealen, med den perfekta familjen. Ungdomarna gjorde därför allt för att irritera sina föräldrar: rökte, åkte bil med olika killar, hade utmanade kläder och smink osv. En typisk raggartjej i Sverige bar tajta capribyxor, en armlös jumper och en scarf runt halsen (för att eventuellt dölja sina sugmärken).

(Bildkällor: 1, 2, 3 och 4)

Anti-mode

Förutom ungdomarna så kom det en ny grupp i samhället som gjorde revolt mot de givna idealen: de intellektuella. Existentialismens idéer om att man ska skapa sig ett eget liv spred sig på många håll i Europa. Filosofer som Sartre förespråkade individens frihet inspirerade amerikanska studenter att gå emot strömmen, och detta uttrycktes även genom kläder. Stilen kallades Beatnik och karaktäriserades av svarta polotröjor, manchesterbyxor och jeans. Men klädstilen anammades främst av män, eftersom det var de som tilläts vara välutbildade. Undantagen var tyvärr inte många, men Sartres hustru Simone de Beauvoir, var en av dem. Det är också hon som anses vara den första feministen, då hon i början av 50-talet skrev den samhällskritiska boken ”det andra könet”.

(Bildkällor: 1 och 2)

Källor:

Vintage, en stilguide till vintagemode, Marie Birde, Bonnier fakta, 2009

-style: normal; font-weight: normal; line-height: 150%; text-align: left;">Modets historia under 1900-talet, Gertrud Lehnert, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 2000

Modeboken 1900-2000, Lotta Lewenhaupt, Bokförlaget Prisma, 2001

Perspektiv på historien A, Hans & Örjan Nordström, Gleerups utbildning AB, 2001